Lehdet1840

Metsapirtti

Loikkaa: valikkoon, hakuun

Sisällysluettelo

Vuosi 1841

  • 01.04.1841 Vesistökatasaus Helsingfors Morgonblad
    • Wuoksen eller rättare Kotilampi, den yttersta viken af Wuoksens vatten i öster och blott genom en landsväg afskuren från hufvudvattendraget, skiljes ifrån Suvando genom ett nässom endast är 650 fot bredt. ...
  • 28.05.1841 Tuomas Rautanen Finlands Allmänna Tidning
    • Som undertecknad för flere år icke kan styrka sin hinderlöshet till äktenskap och nattvardsgång så anmanas hvar och en som tror sig dertill äga fog att inom den i författningarna föreskrifna tid anmääla klander häremot hos Pastors-Embetet i Sackola socken af Wiborgs Län.
    • Sackola den 12 Maji 1841; Thomas Rautanen, Dreng i Metzapirti by af Sackola socken
  • 14.12.1841 Vinter Tings Finlands Allmänna Tidnig
    • Kexholms Södra Domsaga:
      • Den åttonde (8) Februarii med Sakkola Socken och Metsäpirti kapell, uti Tingshusen i Sakkola by.

Vuosi 1842

  • 16.03.1842 Anteckningar ur en Historiebok för Sackola Församling Borgå Tidning
    • Artikkelissa kerrotaan lyhyesti Sakkolan seudun historiaa ja väestöliikkeitä Novgorodin ja ruotsin vallan aikoina.
    • Gamla invånare säga, att de fordne Åboer af Grekiska religionen flyttad härifrån till Ingermanland, omkring den tiden Svenske krigsbefälfvaren Grefve Jacob Pontus(son) de la Gardie härigenom tågat åt Novogorod, eller kort efter den derpå följande freden i Stolbova 1617.
    • Det är svårt att nu med säkerhet säga, hvad som förorsakat denna utflyttning. Troligt är, att de befallande fört med sig de sina, eller att invånarne funnit sig nöjdare att flytta till de mera fruktbärande och lättare brukta länder på andra sidan om Neva, eller som den då kallades Nyen. Den nämnde Svenska hjelten är här ännu och kanske länge i godt minne derigenom, att han låtit göra sig broar och vägar öfver morasser. Hvad deraf än är qvar kallas Pontuxen silta. Han torde i denna nejd dröjt någet länge, ededan gamla veta säga: 'menä kesä, menä talvi, vaan ej menä Laiska-Jaakko'. Troligt är, att äfven ifrån flere andra Socknar, såsom Rautu etc skett en dylik flyttning. Man förmodar att de i Ingermanland befinteliga Finnar, som kallas Karjalaiset, torde vara härifrån eller från denna nejd.Åtminstone är deras Qvinfolks kläder, utom några förändringar, mycket lika med de här qvarblefnas. Dessa (Greker) hafva en by och kallas Åboerne, hvilka man anser vara de äldsta invånarene härstädes, Waskelaiset. I de bortgåengnes ställe har sedermera tillkommit åboer ifrån flere orter i Finland. Flere bönder kunna ännu säga, hvarifrån deras förfäder hitkommit. Det kan anmärkas, att under den långa krigstiden, som slöts 1721, äfven ifrån Åland hitkommit en Eric Lomberg, såsom krigsfånge, och sedan fredstiden satt sig här att bo; hans barnabarn lefva än. Tiden då invånarne blifvit här i vissa Socknar fördelta, kan ej sägas. Till Sackola Socken ha då blifvit räknade invånare kring Suvando sjö, nemligen byarne närmast dertill och några andra på båda ändarne, och derföre är Socknen lång och smal; den är omkring 60 verst i längden och ungefät 8 verst i bredden. Till Suvando sjö, som enligt pålitlig berättelse blifvit af gamla Ryssar kallad Tschornaja Reka, svarta Ån, (än lefvande Finnar veta det gamla Finska namnet Mustajoki) flyter vattnet ifrån Lembala sjön genom Visjoki. Suvando har i äldre tider varit smal, men har blifvit årligen bredare, emedan jorden på den sidan, der kyrkan står, till större delen består af sandblandad flytande lera, och derföre fallit årligen mer och mindre i sjön; hvarföre åkrarne i samma mån fallit in och blifvit smalare, synnerligen de år, då vårflöd-vattnet varit ymnigare, och utfllet vid Kiviniemi ej hinner så hastigt afbörda vattnet, som nödigt vore. Men hvarifrån det ymniga vattnet kommit, som förorsakat att Suvando blifvid en tredjedel eller deröfver bredare, kan ej nu med säkerhet sägas. Så mycket är säkert att genom det myckna vattnet förorsakats, att betydande morasser blifvit otjenliga att cultiveras och mera skadliga , i det de hållit hos sig mera köld och varit orsaken till otidiga nattfroster, så om våren som hösten. (Dessa olägenheter hafva aefter 1818 upphört, sedan Suvando sjö till större delen fallit i Ladoga, se Borgå Tidn. 1859 N:o 5).
    • Det är bekant, att man redan i äldre tider varit hugad att uttappa vattnet genom Taipale till Ladoga sjö. År 1741 har ett commando Soldater blifvit skickadt att uppgräfva Taipale sandåsen och ugn till brödbakning var redan färdig; men det då infallne kriget, som gemenligen kallas det Willmanstrandska, drog krigsfolket härifrån och arbetet måste stadna. Sedermera ha flere mer och mindre betygande enskilte varit sinnade, några äfven gjort början att leda vattnet från Suvando, men alltid blifvit af mellankomne omständigheter hindrade. Om Taipale vet man, att Svenska Drottningen Christina gifvit frihet att handla här, och äfven skänkt Handlanderne land och skog. Det är möjligt, att donations-brefvet kunde finnas i Kexholms Magistrats Archiv. Så mycket är visst, att flere Handlande bott här under Svenska Regeringstiden, och att på de såkallade Homanska Chartorne finnes vid namnet Taipale en flagga, eller tecken till handelsplats. Det är ock bekant, att Suvando sjö, synnerligen i äldre tider och då man ännu ej kände de stora Ryska Fiskeredskapen, som sedermera blifvit nyttjade, har varit mycket fisk-rik; i anledning hvaraf folket ännu sjunger:
      • Suvannoll on suuret piiat
      • Suuret piiat ja soriat
      • Kalan lihalla lihonnet
      • Kalan latkuilla somistunet,
      • Waan ej tunne tikkausta
      • Eikä ommella osavat.
  • 16.11.1842 Kexholms Län Borgå Tidning
    • Den första lutherska församling är sannoligt Sackola, hvars kyrka först låg vid det smala näset mellan Wuoxen och Suvando. Anledning till denna förmodan ger ej allenast ortens tjenliga läge för sjökommunikationer, utan äfven traditionen om Grefve Jacob De la Gardies långvariga vistelse derstädes samt en år 1818 funnen kyrkklocka som har årtalet 1616 ...
  • 01.12.1842 Henrik Kohl Finlands Allmänna Tidning
    • Befogat klander emot undertecknads äktenskap härstädes, må anföras ...
  • 24.12.1842 Förslag till en ångbåtsfart till Ladogasjön Åbo Tidningar

Vuosi 1843

Vuosi 1844

  • 08.01.1844 Krönigan förekommande orter i närheten af Ladoga Helsingfors Morgonblad
    • inom Wiborgs län.
    • laaja selostus alueen historiasta
  • 19.02.1844 Ytterligare hypotheser om Karelen och Jemernas land Helsingfors morgonbladet
    • Uti en i Helsingfors Morgonblad 1843 N:r 98 införd recension öfver Hr Hippings 'utkast till en undersökning om Tyska landet i Finland' har Redaktionen ansett den i Morgonbladet 1839 (N:o 39-41) uppkastade hypothesen om Ryska härtåget 1311 emot Jemerna vara mera antaglig än den af Herr Hipping framställda, med det tillägg, 'att äfven här vigtiga betänkligheter möta, särdeles i hvad som angår Jemernas vistelse vid Ladoga och Krönikans odrande om hafvet'. ...
    • Följer man på kartan Wuoksens lopp, så finner man, att dess naturligaste utlopp i fordna tider bordt vara genom Suvando sjö förbi Taipale pass till Ladoga. ...

Vuosi 1845

Vuosi 1847

  • 31.03.1847 Sakkolan pitäjässä on talonpoika Lamppu Kanava
    • jo parin vuotta kasvattanut kahvia ja sitä jo myönyt usiampia puutia, enimmäkseen siemeneksi naapureillensa; jotka kohta myöskin ovat puolestansa sitä laajentaneet. Se ei olisi vähä etu maallemme jos tällä kotoisella kahvilla voitaisiin aikaa myöten vähentää sitä mainiota kahvin tuontia ulkomailta.
  • 09.10.1847 Pietarista lähti 31 päivä viime Elokuuta ilmapurjehtia Maamiehen ystävä
    • herrra Leder ilmalaivallansa purjehtimaan ilmaan. Pallo nousi ja katosi vähän ajan päästä ettei näkynyt, ja heiko tuuli vei häntä Laatokaa kohti. Sen perästä ei ole kuulunut hänestä mitään, mutta hänen pallonsa ja siihen kiini niottu veneensä on löydetty Laatokan järvestä 10 venäjän virstan paikalla rannasta.
  • 18.12.1847 Af wigtigare företag kan nämnas det nyss komna beslutet om Wuoksens fällande. Åbo Underrättelser
    • Genom mätning är utredt, att förmedelst genomgräfning af Kiwiniemi omkring 200 alnar breda ås, Wuoksens watten kan fås att i rak sträckning genom Suwanto , som ligger 8 fot lägre, nedflyta till ladoga. Kostnadsförslaget skall wara beräcknadt till omkring 6000 Rub. S:r. Isynnerhet komma S:r Andrex, Räisälä och Mohla socknar härigenom att winna oberäkneligt.

Vuosi 1848

  • 01.01.1848 Utdrag ur ryska annaler Suomi n:o 1
    • Matth Akiander on julkaissut tässä laajan historiallisen katsauksen venäläiseen historiaan vuosi vuodelta. Vuoden 1310 kohdalla hän käsittelee Vuoksen vesistöä ja Suvantojärveä, josta alla oleva kopio.
    • År 1310. Gingo Nowgoroderne med lodjor och fartyg till sjön och kommo till ån Usjärvi (Узьерва) och uppförde en ny stad vid utloppet (на порозь, egentl.\ vid forsen och nedrefvo den gamla.)
    • Som namnet Usjärwi (Узьерва, Uusijärwi) ej antyder en elf, eller å, utan en sjö, ett träsk hvars uppkomst folket med egna ögon sett, efter man kallat den uusi, ny, är det icke osannolikt, att denna sjö är det nuvarande Suwando, hvilket kunnat uppkomma sålunda, atta utloppet af den gren af Wuoksen, som fordomtima ledt vattnet till Ladoga, dels genom vattnets förminskning i Ladoga, dels genom uppdämning igengrott, hvarigenom händt, att ett träsk, som förut ej fanns till, blifvit bildadt. Trädstunnar och åtskilliga andra saker, som efter Suwantos fall år 1818 blifvit funne på sjöbottn, tyckas visa, att Suwando ursprungligen icke varit någon sjö. Dessutom betyder suwanto i finskan: stillastående vatten i elfven, hvilken benämning för Suwando träsk hellre ökar än förminskar sakensa trovärdighet. I den äldsta geografia öfver Ryssland (Книга глоголемая большой чертежь, изд. Г. И. Срасскимь. Москва 1848) beskrifves Usjärwi sålunda: 'Och från den sjö (hvilken?) flyter Pelet (Pielis ?) å till en sjö, i hvilken sjön Rebon (Rebola?) faller. Och från sjön utfaller Wuoksa elf (härmed torde väl menas hela Saimas vattensystem), som löper i Ursewo. Och från Ursevo sjö utfaller i Newo eller Ladoga sjö. Och vid utloppet af Userwa elf (ligger) staden Korela på en holme, och fron detta berg (denna stad?) ligger Wiborg på 200 versts afstånd'. Härtill lägger Kar.\ 'för närvarande bära begge dessa elfvar Userva och Wuoksa namn af Wuoksa'. Se Kar.\1.\ e.\ Den stad, som Nowgoroderne på omförmäldt sätt förstörde, torde således icke hafva varit Kexholm, utan Taipale köping vid Suwantos utlopp i Ladoga.
  • 12.02.1848 Matkustelemisia Suomessa Suomi
    • Laatokan järveltä, Tornion jokeen asti
      • ...
      • Ehkä Laatokan järvi ja Vuoksi ovat lähellä, niin siittenki Käkisalmessa kala on kallista. Sen pyytäminen joen suussa, jossa on erinomattain paljo siikoja, on sallittu Keisari Paavalin ajoista ainoastaan Aleksanteri-Newskoin Monasterille. Laatokan järvestä kaloja voi pyytää jokainen, ja sentähden koko Käkisalmen ranta-puolimainen tieno on asuttu, suuremmaksi osaksi, kalamiehillä. Mutta lohet ja siiat kuletetaan Pietariin; pyyntö-paikalla niitä myö'ään kalliista hinnasta. Käkisalmen kalamiehet pyytäävät kaloja ei ainoastaan järven selältä, vaan myös toisinaan Konevitsan saarelta, kuin saavat siihen sikäläisen monasterin (tahi luostarin) päämieheltä (Igumenilta) luvan. Täällä Konevitsan saareen on vesitse 25-30 virstaa; Valamoon noin 100.
      • Tarinamuksen (Historian) rakastaja voi Käkisalmen ympäristöiltä löytää paljo tutkimisen aineita. ...
      • Musta (Tschernaja) virtana oli uskottavasti Suvanto, joka ennen juoksi Vuokseen, mutta 1818 vuotena erosi siitä ja reäsi itselleen tien Laatokan järveen. Pitää aatella, että Suvanto muinoin oli yhtenä Vuoksen haaroista: toen perään, itse tämän järven nimityski ei ole muu, kuin tavallinen nimi, jolla Suomen kielellä merkitään tyyntä vettä joessa. Tämän toisteeksi on myös vanhoja karttoja, joissa Suvanto on nimitetty Mustaksi joeksi. ...
  • 06.05.1848 Herra Leder, josta männä vuonna puhuimme Maamiehen Ystävä
    • ...
    • lähti niinikään viime Elokuussa Pietarista lentoon. Tuuli oli lähteinen ja vei pallon Laaatokkaan eli Aalto-järvellen päin, jossa myöskin, ajan kuluttua, löydettiin vene, Pallo ja muitakin purjehtijan kapineita; mutta miestä ei löytynyt missään. Häntä pidettiin kau'an aikaa, hukkuneena. Viimein kuitenki tuli ilmi, kuinka hän havaittuansa pallon laskevansa Laatokkaan, jossa hän, pienellä veneellään, kuka ties, oliskin hukkunut, heitti koko aluksestaan pois, lasken itsensä maahan laskukoneellansa. Tämä kone on melkeen samanlainen, kun tavallinen paraply eli sadevarjo meillä. Mutta mitäpä tästä? Kun hän näin ilmasta sattui tulemaan suuren kylän maillen, niin kylän väki, luullen häntä ilmasta lentäväksi pahalaiseksi, surmasivat hänen maallen pästyänsä.

Vuosi 1849

  • 30.11.1849 Sakkolasta 6 p. Marrask. Suometar
    • Suuret tuulet ovat tänä syksynä täällä tehneet mainiot melskeet. Laatokan merellä on 20 alusta tiettävästi tullut haaksirikkoon ja muutamia miehiä on myös menettänyt henkensä maalle pyrkiessään. Kuristustauti (Strypsjuka) näyttää kanssa täällä olevan liikkeellä.
Haettu osoitteesta http://metsapirtti.net/wiki/index.php/Lehdet1840
Henkilökohtaiset työkalut