Lehdet1830

Metsapirtti

Nykyinen versio 6. heinäkuuta 2024 kello 22.42

Vuosi 1830

• 05.01.1830 Diverse Kungörelser Finlands Allmänna Tidning
  • Wid innevarande års höste Ting i Kexholms Södra Härads Demsaga hafwa följande till myndige åren komme personer för nedannämnde orsaker blifwit xftållde under förmyndvre wård, nemligen: af härads-Råtten i Sakkola Sockens Tingslag, Bonden Staffan Andersson Hytiä från Saarois by för begifwenhet på fylleri och flösaktighet, till hwilkens förmyndare utsågs Bonden Anders Kiski från sagde by.

Vuosi 1834

• 11.10.1834 Wiborgs Län Helsingfors Tidningar
  • Sedan Drengen Jöran Suikanen den 11 Aug., i rufigt tillstånd ankommit till Gorkas hemman i Sunikala by af Sackola Socken, hade han s.d. funnits liggande död å mangården derstådes; äfwensom gwinnan Maria Rickonen, som bebott ett ensamt rum i Willmanstrand, d. 13 funnits liggande död å golfwet i dess rum, utan att dödsorsaken war känd, hwarföre undersökning om dessa begge personers dödssätt war anbefalld.
    • Ketkä ovat nuo mainitut kuolleet henkilöt?
• 16.10.1834 Diverse Kungörelser Finlands Allmänna Tidning
  • Som Drengen Michel Ewa hitfluttat endast försedd med högwederbörligt pass, och således icke kunnat styrka sin hinderlöshet till Nattwardsgång och äktenskap, så warda den eller de, hwilka tro sig hafwa någet stäligt, atta anmärka emot desse omständigheter, härigenom uppfordrade att, inom tre månader ifrån den dat, då denna annonce finnes för sörsta gången införd uti Finlands Allmänna Tidning, sådant hos undertecknad Pastor anmäla. Sackola sockens Prestegård i Wiborgs Län den 5 October 1834. Joh. Gust. Strengell

Vuosi 1838

• 30.06.1838 Taipalejoen syntyminen vuonna 1818 Borgå Tidning
  • Den 26 Maji 1818 timade i Sackola en naturhändelse, som för hela socknen medförde de fördelaktigaste följder. Den dervarqnde 37 verst långa, men ganska smala insjön Suvando, som genom ett mycket smalt näs, Kiviniemi, är afskuren från Wuoxen och genom ett annat, Taipale, var skild från Ladoga, genombröt sistnämnde ås och beredde sig ett utlopp. Några år förut hade man genom gräfning försökt åstadskomma detsamma, men afstått fran företaget i anseende till dermed förknippade svårigheter. Genombrytningen skedde nu så våldsamt, att de få personer, hvilka bodde på åsen som knappast hunno undanflytta sin lösegendom och en del af byggnaderne, hvarföre äfven ett Grekiskt bönehus af floden bortfördes. Vattnet i insjön sänkte sig öfver fyra famnar och bildade sålunda på ömse sidor högst betydliga tillandningar, som utgöra de bördegaste ängar, af hvilka några tvenne gånger om året kunna bergas. I vestra hörnet af sjön fanns en kyrkoklocka af nära 8 lispunds vigt, gjuten år 1616 och ditsänkt trologin under det store, tjuguårige kriget.
  • von Knorring nämner i sin förtjenstfulla Beskrifning öfver Gamla Finland, det näset vid Kiviniemi kunde öppnas af 100 man på en dag, hvarigenom alla jordägare vid Wuoxen vunne otroliga fördelar, då nämnde flod i en korrtare riktning denna väg finge utlopp i Ladogo; endast Kexholm skulle dervid något förlora, då dervarande stora fiskerier komme att förminskas till fördel för andra orter vid Wuoxen.
  • Från denna tilldragelse torde vi lämpligast öfvergå till öfversvämningarne. Som bekant, hafva många trakter i Finland , belägna ej allenast vid floder, utan äfven vid de oräkneliga sjöarne i det inre af landet, tidtals varit utsatta för sådana , ehuru vanligtvis ei af svårare beskaffenhet, än att någon bro blifvit skadad och gräsväxten på närliggande ängar förminskats. Vi underlåte derföre att omnämna dessa föga ovanliga händelser och anmärke endast året 1780, såsom utnärkt af synnerligen högt vatten. ...
• 26.10.1838 Om någon tror sig åga Finlands Allmänna Tidning
  • fog att klandra undertecknads tilltänkta åktenskap med pigan Ewa Hämäläin ifrån Joentaka by uti Sackola socken, anmanas han härmedelst att anmåla sådant hos Pastors-Embetet uti nämnde socken, inom den uti Lag stadgabe tiden.
  • Sackola den 15 October 1838, Henrk Kohl, Affk. Skarvstytt vid f.d. 6:te Finska Skarpsk. Bataillonen

Vuosi 1839

• 16.01.1839 Suvantojärvi Borgå Tidning
  • Sjön Suando
  • Sackola socken i Wiborgs Län är till största delen belägen omkring en smal, men mer än trettio verst lång sjö, benämnd Suando. Denna sjö låg ända till år 1818 öfver 18 fot högre än Ladoga och var derifrån vid östra ändan afskild genom en hög sandås, beväxt med stora fururu. Vattnet i Suando hade då sitt utlopp i Wuoxen vid sydöstra ändan af sjön, invid Kiviniemi, alldeles imotsatt rigtning, emot hvad den nu har. Sockneboerne, inseende nyttan af sjöns fällande i Ladoga, hade också gjort flera försök att genomgräfva åsen, men utan efterlängtad påföljd. Äfven Regeringen fäste sin uppmärksamhet vid detta företag. År 1741 väntades för detta ändamål till socknen en afdelning militär, för hvars behof bakugnar redan blefvo uppförda, invid byn Taipale, der åsen skulle genomgrävas. Men det då inträttade Willmanstrandska kriget kallade snart krigarne till andra göromål. Föstnämnde år 1818 skulle dock naturen uträtta, hvad menniskohänder icke förmått. Om vindern hade mycket snö fallit, som af den ovanligt varma våren hastigt bortsmälde, så att vattnet i Suvando betydligen steg öfver sina bräddar och började småningom rinna långs med den rännil, man dessförinnan gjort uti åsen. Den 18 Maj samma år var en varm och skön dag. Muntre fiskare rodde af och an på den spelönande arbete, tills de med häpnad funno, att båtarne stadnade på torra landet. Till sin stora förundran sågo de nu, i stället för den klara vattenytan, en svart gyttja hafva utbredt sig, likt ett liktäcke, på flera hundrade alnars längd från den förra stranden. Men var förvåningen stor för alla dem, hvilka denna dag fårdades på Suando, så var den fasaväckande hos invånarne i Taipale, en liten by vid Ladogas strand. Som ett lössläppt odjur sågo de vattnet rusa emot sig; allt som stod i vägen krossades och bortfördes af dess våldsamhet; en vacker björkskog, ett litet ryskt Bönehus, några byggnader ifrån byn och jordfasta stenar bortspolades af den våldsamt hvälfvande vattenmassan. Genom detta utfall har Suoando minskats till en tredjedel; men i dess ställe fägnas nu ögat af de herrligaste och bördigaste ängar, i synnerhet på sjöns östra sida, der den mesta tillandningen skett.
  • En tradition hade gått ifrån far till son, att en kyrkklocka blifvid under K Carl XII:s krig nedsänkt i sjön invid Kiviniemi by, hvarkest kyrkan fordom stått. Så noggrann kännedom trodde man sig äga derom, att man icke allenast kände stället, hvarest klockan låg, utan äfven namnen på de bönder, hvilka nedsänkt densamma. Man hade efterkrigets slut gjort flera försök att uppsöka klockan, men förgäfves. Försöken förnyades med större hopp om framgång, sedan vattnet numera fallit långt utöfver det ställe, hvarast klockan, enligt traditionen, bordt ligga. Redan hade man dock uppgifvit allt hopp om dess återfinnande, redan ansåg mången berättelsen om klockan för en saga, då en vacker sommardag, flere veckor efter sjöns utfall, några vaabarn roade sig med stenkastning på tillandningsmarken nära tilli Kiviniemi, och vid fallet af en kastad sten trodde sig hafva hört ett ovanligt ljud, likt klangen af malm. De hasta till stället, hvarifrån ljudet nått deras öron; ingenting var att ses. Men då tanken på klockan lekte barnen i hogen, kastade de mossan och gyttjan åsido - samt hade nu glädjen att finna en kant af den så mycket eftersökta. Byns folkmängd tillströmade och klockan uppdrogs. Kläppen och allt som varit af jern var bortfrätt. Då fyndet blef rengjordt ifrån gyttja och rost, stod derpå att läsas årtalet 1616. Sedermera räknades klockan i tio år ibland kyrkans skräp; men genom nuvarande Kyrkoherdens försorg är den iordningstäld, och kallar nu, efter hundraårig hvila, med sitt klara och sköna ljud bygdens invånare till helgedomen, att tjena Homon, för hvilken tusende år äro såsom den dag, i går framgick, och såsom en nattväckt.

• 03.06.1839 Några ord om Jämerna och särdeles om ett af Novgorodernas krigståg emot detta folk Helsingfors Morgonblad no 41
• 25.09.1839 Historiaa Borgå Tidning
  • Från Neva begåfvo sig Novgoroderna uppföre till Ladoga, och så långsmed Finska kusten till svarta floden, såsom Suvando af ryssarne ännu kallas. ...